SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, Revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgångarna och har under lång tid varit ett av redovisningens största problemområden. Detta på grund av att det har funnits stora skillnader beträffande redovisningssätt av posten. Det leder till att revisorers beslutsfattande i stor utsträckning påverkar värderingen av dessa goodwillposter. Utifrån det är syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvärdering. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre revisorer på tre olika revisionsbyråer.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.             .

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka Revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar Revisorers kompetens på olika sätt..

Syftet är att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förväntningar avseende revision avviker från varandra. Studien visar att det finns ett förväntningsgap vad gäller revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier. Både företag och journalister har på detta område högre förväntningar än vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister låga förväntningar på att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision än journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

Titel: Revisorers professionella agerande- I enlighet med professionens etiska värderingarBakgrund och problem: Revisorer är medlemmar av en profession, vilket ställer särskilda krav på dem att agera professionellt och i enlighet med professionens etiska värderingar. Professioner är viktiga för samhällets välbefinnande och samhället måste ha ett förtroende för professioner och dess medlemmar för att det samhällsekonomiska systemet ska fungera väl. På senare år har dock förtroendet för revisorer börjat ifrågasättas, vilket till stor del beror på de företagsskandaler som ägt rum. Många gånger har revisorer agerat på ett sätt som inte är förenligt med professionens etiska värderingar. Vad är det då som påverkar revisorers professionella agerande i olika situationer? Och går det att förklara revisorers professionella agerande?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som kan förstärka eller försvaga revisorers professionella agerande.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt i vår studie, där tidigare forskning fått ett stort utrymme.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorermed olika erfarenhet..

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

SammanfattningDatum                               2012-05-30Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare                          Oscar Fager, Linda SvenssonHandledare                        Esbjörn SegelodTitel                                    Värdering till verkligt värde ? Påverkan på revisorers arbeteNyckelord                          Verkligt värde, IFRS, RevisorProblemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete?Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats.Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser.Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena.

Syftet med studien är att förstå revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjänster.Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts.Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrån vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas är profession, attityder och revisorers användning av marknadsföring.Det empiriska materialet är insamlat genom åtta intervjuer med revisorer runt om i Skåne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förändring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jämförts och analyserats.Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende på revisionsbyråns storlek. Respondenter från större byråer hade mer positiva attityder i förhållande till respondenter från små byråer..

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer.

Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.